Två på skilda håll

Påskhelg. Har förstått att det är en såndär familjehögtid, som man (i förekommande fall) förväntas fira med sin partner.

I torsdags eftermiddag stängde jag in avhandlingen på institutionen och drog. Har inte ägnat den en tanke på hela helgen.

Det sägs att kärleken är som en duva. Själv behöver jag inga aforismer eller romantiserande liknelser för att konstatera att det är skönt att slippa ifrån fanskapet då och då.

EDIT: "Kärleken är som en duva, håller man den för hårt kvävs den, håller man den för löst flyger den bort." Ifall någon (Handledaren? Den Smarte Doktoranden?) mot förmodan inte förstod vad jag syftade på.