Nejsägare

Det finns två problem som alla doktorander ständigt tycks brottas med.

Det ena handlar om avgränsningar.

Det andra handlar om att lära sig att säga nej.

Så. När man upptäcker att ett litet potentiellt frågetecken eventuellt kan rätas ut om man besöker SCB:s arkiv på sammanlagt 2775,1 hyllmeter för att i denna enorma höstack hitta en liten (och för ens poäng ev.  ovidkommande) nål, det är då det är dags att göra något konstruktivt av ovanstående problem(insikter).

Det är då man måste säga nej till källmaterialet.

Fast på riktigt. Det som hindrar mig är inte så mycket principiella ställningstaganden som att det är förbannat långt till Riksarkivet. Särskilt till filialen i Arninge. Även en arkivräv som jag har ändå sina begränsningar.

---

NEJ TILL KÄLLMATERIALET. Fr.o.m. idag är det min och D.S.D:s slogan.

Dissar bäst som dissar sist

Om Foucaults svenska resa vet jag inte mycket, annat än att doktorsgraden erhölls nån annanstans. Lite underhållande är därför Sara Mills ((o)medvetna?) superdiss, så där liksom i förbifarten apropå Foucaults arkivvurmande:

In all of Foucault's theoretical work, use of an archive figures very large. He worked in a wide range of libraries, for example the Bibiothèque Nationale In Paries but also more obscure university libraries in Uppsala, Sweden, and Hamburg, Germany, draving on their archives and finding most insight in the most obscure texts. (Mills, 2003, s. 111)

Ett okänt universitetsbibliotek... ja det skulle vara Carolina Rediviva det. Sveriges äldsta, the home of Silverbibeln etc.

Inlämningsrelaterad frånvaro

Ni vet när man levererat och luften liksom går ur en? När man äntligen får sova men kroppen fortfarande är på högvarv så sömnen mest är på ytan? När man loopar Churchillcitat* varat med "äh, jag orkar inte bry mig"?

Ungefär så har veckan varit.

Släng in en hel del rödvin på detta.

Exakt så har veckan varit.

Så har jag även varit på arkiv. Dagen efter institutionsfesten, kan tilläggas. Skulle göra några stickkontroller på strategiskt utvalda platser i ett jättestort och potentiellt mkt relevant material.

Att behöva göra denna typ av strategiska val dagen efter de stora mängder rödvin som dracks på institutionsfesten var väl inte en helt lyckad planering, måste erkännas.

Men jag lyckades i alla fall upptäcka en felkatalogisering, dra ner några flatgarv från arkivarierna samt typ bli erbjuden jobb.

Så har vi haft seminarium om min text också. Men det tar vi en annan gång.

* Det är inte slutet, början på slutet och yadayada.

---

Update. Bibliotekarierna på campus ville också att jag skulle komma och jobba hos dem. Jag tänker att de får slåss om mig. Arkivarier vs. Bibliotekarier, ni hör ju vilken jäkla fight det kommer att bli.

Just nu

Rekar lite inför arkivresa till Aarhus. Var måttligt pigg på att åka tills jag såg att det tydligen finns en officiell universitetsbar.

Heja Danmark! Ibland i alla fall.

Greetings from the abyss

Heldag i arkivet. Vet inte om det är ett tecken på överansträngning när ens källor börjar kommunicera med en på det mer personliga planet. Oavsett, lite gulligt var det. Och ja, detta jag sökte, typ på ett ungefär.