Brottstycken

Om nån precis gick förbi vårt kontor och trodde att vi pratade om Piff och Puff i Kalle Ankas julafton så stämmer det till viss del, men vad vi EGENTLIGEN talade om var det där med metod och att om man inte kan säga vad man ska göra (på ett förståeligt sätt) så får man visa det istället (okay, we'll show you!). Sen dissade vi humanistkolleger i allmänhet och ***vetare i synnerhet men vi var faktiskt inte elaka för vad allt detta handlar om är på vilket stort ALLVAR vi tar det här med forskning (även om jag anklagades för att vara som D.S.D.S.H. vilket jag översatte som "en finne i röven"). Och ja, jag är ledsen att jag skriver som Benke Olsson.

D.S.D. gjorde f.ö. en väldigt fin Piff-imitation. Eller om det var Puff. Eller Foucault på helium. Man kan aldrig riktigt veta.

Dissar bäst som dissar sist

Om Foucaults svenska resa vet jag inte mycket, annat än att doktorsgraden erhölls nån annanstans. Lite underhållande är därför Sara Mills ((o)medvetna?) superdiss, så där liksom i förbifarten apropå Foucaults arkivvurmande:

In all of Foucault's theoretical work, use of an archive figures very large. He worked in a wide range of libraries, for example the Bibiothèque Nationale In Paries but also more obscure university libraries in Uppsala, Sweden, and Hamburg, Germany, draving on their archives and finding most insight in the most obscure texts. (Mills, 2003, s. 111)

Ett okänt universitetsbibliotek... ja det skulle vara Carolina Rediviva det. Sveriges äldsta, the home of Silverbibeln etc.

Om formalia och tidigare lögner

Det där om att D.S.D.S.H. har sagt att man inte får ha fotnot mitt i ett stycke.

Det var ljug.

Däremot har han sagt att andra fotnoten ska markera vad det är för typ av undersökning man försöker göra. Här ska man alltså nota till Foucault.

Googlingstips!

Gårdagens inlägg hade jag tänkt illustrera med en bild på Foucault som skriker i örat på Sartre med en megafon. Sen kom frågan om den eventuella  upphovsrätten och satte käppar i hjulet för mig, så det blev inget av den planen.

Däremot kan jag helt riskfritt uppmana alla läsare att bildgoogla på "foucault + megaphone". När ni gjort det och fnissat glatt kan ni även förklara för mig varför en bild på ett svart marsvin kommer upp som en av träffarna.

Manifestet på dörren, II

Sen kommer Foucault och gör ytterligare ord överflödiga.

"Tillbakaträngda humanister och samhällsvetenskapare ansåg sig äntligen ha ett effektivt vapen mot förnuftstron. Nu skulle den effektiva naturvetenskapen hängas ut som bluff. Alla som trodde sig ha något att vinna, bland dem många vänsterpolitiker och inte så få genusforskare, lockades av den nya antivetenskapen. Alla försök till biologiska förklaringar kunde i ett svep avfärdas som biologism. För nu handlade det inte längre om filosofi utan om makt, tjänster och anslag."

"Så kom gammal sumpig villfarelse att gå hand i hand med akademisk postmodernism. Var och en blev sin egen vetenskapskritiker. Ty givetvis kunde det inte finnas några som visste bättre än andra om verkligheten egentligen inte existerar."


Nu ska jag återgå till forskningen. Allt i enlighet med ovanstående.

Oväntade möten i solen

- Tja! Jag satt precis och tänkte på dig!

- Gjorde du?

- Nä. Egentligen tänkte jag på Foucault.

Dag 1, ytterligare några minuter senare

Min rumskompis, a.k.a. Den Smarte Doktoranden, a.k.a. Besserwissern påpekade precis att bokryggarna inte har några titlar. Jag tänker att det är för att alla ska kunna identifiera sig. Sen spelar det ingen roll om vi i realiteten fyller bokhyllan med "Nalles taxi" eller Foucault.