När man återvänder till källmaterialet man läste i början av forskarutbildningen, och hittar en post it som lyder "borgerlig offentlighet! [sic!]" (ja ni läste rätt, även utropstecknet finns där).
Då ursäktar man sig med att man var precis nyantagen, hade den nyantagne doktorandens omdömesförmåga och precis hade läst en kurs om 1900-talets humanistiska och samhällsteoretiska klassiker.
Sen avlägsnar man försiktigt lappen och nämner aldrig saken igen.
onsdag 30 maj 2012
torsdag 24 maj 2012
Men var är jag?
Svar på frågan: jag undervisar, flänger runt i världen, genomgår pollenchocker och hetsskriver på sista avhandlingskapitlet. Bloggen har därför blivit något lidande. Sorry.
Dessutom. Eftersom jag undervisar mycket just nu handlar de flesta av mina reflektioner om sånt som händer i undervisningen. I undervisningen ingår kontakt med människor, bland annat studenter i förhållande till vilka jag är auktoriteten, och jag vill inte riskera outa nåt otillbörligt om detta i bloggen. Vet inte i vilken utsträckning universitetslärare lyder under nån form av tystnadsplikt och det sunda förnuftet säger därför att det är bäst att inte säga nåt alls.
(Och med detta fick jag det att låta som att jag har en massa saker att gnälla över, men det har jag inte, tvärtom handlar det mest om helt normala möten med verkligheten som man är lyckligt förskonad från när man "bara" befinner sig i avhandlingsbubblan. Men som sagt. Hellre safe än sorry. Ibland är jag så klok att jag förvånar mig själv).
Notera även att när jag skriver "kontakt med människor" menar jag alltså Riktiga Människor och inte de märkliga existenser som jag till vardags är institutionaliserad med.
Ok. Eftersom jag inte undervisar idag är det tillbaka till hetsskrivandet som gäller. See U när deadlinen är övervunnen och undervisningen avklarad. Har vi tur snackar vi mitten av juni.
Dessutom. Eftersom jag undervisar mycket just nu handlar de flesta av mina reflektioner om sånt som händer i undervisningen. I undervisningen ingår kontakt med människor, bland annat studenter i förhållande till vilka jag är auktoriteten, och jag vill inte riskera outa nåt otillbörligt om detta i bloggen. Vet inte i vilken utsträckning universitetslärare lyder under nån form av tystnadsplikt och det sunda förnuftet säger därför att det är bäst att inte säga nåt alls.
(Och med detta fick jag det att låta som att jag har en massa saker att gnälla över, men det har jag inte, tvärtom handlar det mest om helt normala möten med verkligheten som man är lyckligt förskonad från när man "bara" befinner sig i avhandlingsbubblan. Men som sagt. Hellre safe än sorry. Ibland är jag så klok att jag förvånar mig själv).
Notera även att när jag skriver "kontakt med människor" menar jag alltså Riktiga Människor och inte de märkliga existenser som jag till vardags är institutionaliserad med.
Ok. Eftersom jag inte undervisar idag är det tillbaka till hetsskrivandet som gäller. See U när deadlinen är övervunnen och undervisningen avklarad. Har vi tur snackar vi mitten av juni.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)