Nu på förmiddagen har Wolf och jag haft kvalitetstid hemma i soffan. Vi har avverkat ca. trettio sidor eller 60 år tysk krigs- och kulturhistoria. Det gick bra. Vi var inne i ett flow.
Då måste Wolf prompt göra en liten utvikning på temat konst och moral. Genast bröts den förtrollade stämningen och jag började återigen tänka på Björn Wiman.
Fan. Fan, fan, fan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar