Btw.

Kan f.ö. meddela att det faktum att jag ens överväger att avsluta arbetsdagen och faktiskt känna mig färdigjobbad är jäkligt out of character. Drar slutsatsen att mitt lärarjag har en sundare inställning till jobbet än mitt avhandlingsskrivarjag.

Enten-eller?

Det här är väl sånt man inte borde erkänna men...

...imorgon ska jag handleda studenter. Hela-jäkla-dagen. Nu funderar jag på om bästa förberedelserna är att gymma eller att dricka öl?

EDIT: Och så bör väl förtydligas att... 1) jag HAR läst deras textunderlag och 2) jag älskar undervisning och mina studenter är grymma. Hela-jäkla-dagen var mest ett försök att skapa chimär av misär som alltså egentligen inte finns.

Språkbruk

När Platonforskaren säger "eeeeeet cetera" och jag säger "di-tidi-tidi", ja då menar vi ungefär samma sak. Det där med eventuell intellektuell framtoning är en fråga som, i likhet med så många andra, jag tänker skjuta upp till en annan dag.

Skäms

Gårkvällen innebar öl och intellektuella skämslekar. Alltså lekar där man enligt formeln "jag har inte" ska erkänna något komprometterande om sig själv, något man vet att man bör skämmas för att man inte har gjort. Eftersom ölsällskapet uteslutande bestod av akademiker var ingången läsning. Dvs. sådant man inte har läst, och vet att man ska skämmas för. Om man "vinner", dvs. om alla vid bordet har läst det man själv inte har läst, får man sitta där med skammen, men man slipper å andra sidan hälla i sig hela innehållet i ölglaset. Då måste de andra dricka istället. Om man har fel, dvs. om nån annan inte heller har läst det man själv inte har läst är det botten upp.

Ja. Jag måste erkänna att jag fortfarande inte har reglerna helt klara för mig. Därav den något förvirrade beskrivningen. Därav - troligen - alldeles för många botten upp, såväl för mig som för övriga sällskapet.

Hur som helst. Vad jag ville komma till är följande:

Jag har aldrig läst Tranströmer.

Jag har aldrig läst Stig Larsson.

Jag skäms inte. Jag skäms inte ens över att jag inte skäms. Att leka skämslekar däremot. P.I.N.S.A.M.T.

Too much information

Häromdagen uppmanades jag förresten att uppdatera min personliga hemsida på institutionens webbplats. Där kan man också, i förekommande fall, lägga ut länk till sin egen blogg.

Ja. Det kunde jag ju göra. I det fall jag inte redan nu brillierar tillräckligt mycket för mina kollegor, eller känner mig tillräckligt självutlämnande inför studenterna som det är.

En kombinerad brasklapp/metakommentar till bloggen, särskilt i relation till Den Smarte Doktorandens marknadsföring av mig som uttolkare av Pär Ström

"Du sökte en analys och fann det här, du är besviken."

Liv i luckan med lista!

Ibland tryter ju fantasin, såväl i förhållandet med avhandlingen som i förhållandet med bloggen. Då är det tur att det finns små smarta sätt att liva upp relationen igen.

Dagens humör: minst sagt varierat.

Dagens mående: jämngott.

Dagens borde: kanske inte prata så mycket strunt.

Dagens frisyr: odefinierat rufs. Troligen ramla av cykeln-relaterat. 

Dagens klädsel: som sig bör för en seriös, proper lärarauktoritet.

Dagens planer: vaga. Troligen skriva klart avhandlingen-relaterade.

Dagens vill ha: en helpdesk som löser ALLT.

Dagens längtan: nope. Fördelen med hektiska dagar är att man bara kan vara i nuet.  

Dagens fundering: om det finns ett liv efter disputationen, och hur det i så fall skulle gestalta sig? Samt lite om pedagogiska strategier.

Dagens beroende: nope. Fördelen med undervisning är att man inte kan knarka Internet i tid och otid.

Dagens tråkigaste: Inser att vurpan på cykeln, de förstörda strumpbyxorna eller det inställda tåget borde räknas hit. Men såhär i efterhand tycker jag faktiskt att det var rätt underhållande.

Dagens tidning: DN. Metro.

Dagens låt: Edelweiss. Please don't ask why.

EDIT: Jamenokejrå, eftersom formalian ska vara korrekt måste väl hänvisningen in ändå. Alltså.

Den här listan hittade jag hos Cosmo. För fler listor besök cosmopolitan.se!

OBS! Meningen var förtryckt. Ville bara säga det.

Förtryckt. För-tryckt.