Sånt man funderar över när man läser vetenskapsjournalistik i DN

För det första ska sägas att jag i princip inte kan någonting om 1700-talet i allmänhet, och 1700-talets medelhavsbaserade slavhandel i synnerhet. Det lilla jag snappat upp har jag fått genom Thorkild Hansens Det lyckliga Arabien och jag vet inte om det räknas som relevanta kunskaper här.

Jag kan heller inte särskilt mycket om postkolonial teori, konsthistoria eller visual culture. Det kan också vara värt att nämna.

För det andra ska sägas att hudfärg inte spelar någon roll. Det vet vi ju, men för att undvika missförstånd vill jag ändå ha det klargjort.

Med detta sagt undrar jag följande: är det inte anmärkningsvärt att dagens artikel om 1700-talets medelhavsbaserade slavhandel (eller, mer braskande, om sexhandeln på svenska fartyg) i DN illustreras med en bild av något som onekligen framstår som ytterst ljushyllta konkubiner? Det anmärkningsvärda ligger alltså i att denna slavhandel enligt artikeln omfattade människor från Afrika söder om Sahara. Nu spelar ju det där med hudfärg som sagt inte någon roll, men här är en tanke:

Bortsett från ev. förutsättningar vad gäller befintligt illustrationsmaterial (ex. att konkubiner i Orienten av samtida konstnärer (de på 1700-talet alltså) ofta framställdes som extremt blekhudade och - ja - liksom västerländska i sitt utseende), kan det ev. också vara så att en artikel som illustreras med LJUSA konkubiner/sexslavar blir mer uppseendeväckande än om den hade illustrerats med mörka dito? Det bör för övrigt nämnas att artikeln inte uppger varifrån illustrationen kommer; på webben hänvisas till Alamy som är en fotoagentur som funnits sedan 1999.

Oavsett svar på denna fråga, borde det inte ligga i vetenskapsjournalistikens intresse att inte reproducera bilder (här i både bildlig och bokstavlig bemärkelse) som så uppenbart leder associationerna åt detta håll (=det var bara vita chicks i sultanens harem), och, om man likväl anser att detta är relevant bildmaterial, i så fall tydliggöra varifrån illustrationerna kommer och vad som motiverar att de används i en artikel som alltså, enligt artikeltexten, alltså handlar om slavar som hämtades från Afrika söder om Sahara.

Jag kan som sagt ingenting om detta. Jag bara undrar.

---

EDIT: Och alltså, om det blivit fel i nåt av mina tankeled så får ni gärna rätta mig. Som tur är matchar jag min okunnighet med en rejäl dos ödmjukhet.

EDIT 2: Okej, i faktarutan stod att de flesta konkubinerna kom från Balkan. Det motsäger emellertid inte att artikeln fortfarande (som jag uppfattade saken) handlade om slavar från Afrika söder om Sahara. Samt att konkubinerna på illustrationerna som bifogades såg påfallande... vällustiga ut. Vilket kanske är något som i vetenskapsjournalistisk/kritisk anda är något som borde problematiseras. Eller nåt.

"Är det röd dag idag?"

Trettondagen och mer aktivitet i korridorerna än vad det varit på länge. Alla ljusskygga forskare som hoppas på att få några ostörda timmar på jobbet blir i vanlig ordning grymt besvikna.

Och alla, lika förvånade: "Är det röd dag idag?". Den gregorianska kalendern krockar med den akademiska.

Vårens undervisning hade vi förresten lyckats schemalägga till två röda dagar. Så det kan gå.

Hej Dr. And., du ger mig ångest!

Nu krävs det i och för sig inte särskilt mycket för att mina ångestdemoner ska börja yla, men så läser man vad andra doktorander pysslat med under året och drabbas av... ja, ni vet säkert vilket ord som ligger på tungan här. Men det är onekligen kul att ha hamnat på läsvärt-listan, även om denna blogg (asså min egen) inte så mycket handlar om forskning eller tredje uppgiften som spridningen av banala tankar och ventileringen av å*****.

Vad gjorde jag förra året? Jag och avhandlingen levde delvis separerade, och sedan försökte vi närma oss varandra genom terapi, såväl i enskilda samtal som i grupp. Jag kom ut med en otrohetsgrej som (lågintensivt) pågått under flera års tid, och så hade jag en del undervisning (här vågar jag mig inte på några förhållandemetaforer, vill inte riskera att bli anmält eller nåt). När insitutionen åkte på internat blev det lite av en romantisk återhämtning för mig och avhandlingen, vi blev liksom nyförälskade och allt kändes tip-top. Så slog den grå vardagen in och man tänkte, vad är det för jäkla skitrelation egentligen? Så har det varit, fram och tillbaka, under hela året (fast nu lever vi tillsammans igen, under samma tak på samma kontor, och målsättningen är att inte ta sitt pick och pack och dra som jag gjort tidigare).

I år ska jag satsa helhjärtat på förhållandet. Jag ska även undervisa men i övrigt ska jag Inte Göra Nånting som inte är Exklusivt Dedikerat till Mig och Avhandlingen och vårt Förhållande. Eye on the prize, liksom. Disputation vårvintern 2013.

198!!!

Får jag gå hem nu?

Dagens insats: stordåd

Idag har jag skrivit 72 (avhandlingsrelaterade) ord. Det är 72 (avhandlingsrelaterade) ord mer än vad jag hittills har skrivit det här året. Success!!!

EDIT: Inget av orden var "bajs".

Grundlärd

Se det är ett omdöme som jag med största sannolikhet aldrig kommer att få.

2012

Föresatser för det kommande året:

Att skriva färdigt avhandlingen.

...

Ja. Det var väl typ det.